Mentalt starka barn

20 Sep Mentalt starka barn

Mentalt starka barn föds inte bara så där, utan de behöver föräldrars hjälp med att skapa och stärka rätt färdigheter. De flesta föräldrar önskar det bästa till sitt barn. Och vi vill bara väl när vi ger så mycket vi kan till våra barn. Men gör vi alltid rätt? Vad är det vi ger till våra barn egentligen? Är det mestadels förnödenheter eller försöker vi även lära dem om vad som är rätt och fel i världen.

Hur gör man

Men om vi själva aldrig fått lära oss de grundläggande färdigheterna och kvalifikationerna för att hantera våra egna svårigheter, motgångar och misslyckande. Baserat på vad kan vi kan fostra mentalt starka barn?

Sedan så har vi så lite tid idag. Alltför lite för oss själva, vår familj och självfallet alldeles för lite tid för våra barn. Per automatik hamnar vi i ekorrhjulet där vi tickar av allting som måste göras. Så som läxor, träningar, matlagning osv. Men vi är först av allt föräldrar och våra barn behov är inte bara ett projekt som skall tickas av! Vi får aldrig glömma det och vi få heller inte glömma att titta på vår större föräldrar-bild.

Vårt ansvar som föräldrar

Våra barns framtida lycka beror till stor grad på oss. Att utveckla mentalt starka barn är ett stort ansvar vi föräldrar har. Genom att fostra barns mentala styrka hjälper vi dem att bli ansvarsfulla vuxna i framtiden.

Vi kan inte och borde inte skydda våra barn alltför mycket. Utmaningar, svårigheter och motgångar är en del av livet. Och det är oundvikligt för oss alla, inklusive våra barn. Är det då inte bättre att vi förbereder dem för dessa svårigheter och motgångar? Är det inte bättre att vi lär dem hur de på bästa sätt kan hantera misslyckanden och besvikelser?

Vad innebär mental styrka

Mentalt starka barn betyder barn som har fått lära sig att stärka sina mentala muskler. Trots allt så är vår hjärna en muskel, och som varje muskel kan även hjärnan bli starkare. Detta skulle hjälpa våra barn att bli motståndskraftiga. Och den är den viktigaste färdigheten de kan ha under uppväxttiden.

Personlig motståndskraft är viktig av flera olika skäl, som alla ändå är sammanlänkande. Personlig motståndskraft innebär att du kan utveckla olika mekanismer som skydd mot svåra och överväldigande upplevelser. Det kan t.ex. vara att ditt barn måste stå upp och svara högt på några frågor ur en paragraf i skolboken. Men inte har pluggat tillräckligt och har nu svårigheter att svara rätt. Ett annat exempel kan vara att det blir retat på gympa lektionen för att hen inte är lika duktig som de andra barnen på kullerbyttor.

Motståndskraft

Motståndskraft skulle i sådana situationer hjälpa ditt barn att upprätta intern balans. Och få en intern överblick och en yttre kontroll över alla dessa stressiga känslor som helt naturligt kommer att komma upp. Mentalt starka barn skulle klara av sådana pinsamma och svåra situationer på ett relativt bra sätt. De skulle inte slå ner på sig själva och de skulle inte börja eller fortsätta att tro att de är värdelösa. Mentalt starka barn har en mycket mindre risk att utveckla psykiska svårigheter och problem i framtiden.

Hur börjar vi då? Ja, det börjar faktiskt med kvinnan eller mannen du ser i spegeln. Det innebär att vi måste anpassa oss och vara på ett sätt som kommer att göra att våra barn kan bygga på det de ser från oss. Handlingar säger alltid mer än ord, sägs det visst.

Mental träning och styrka relaterar inte bara till dina barn. Det gäller även dig som förälder. Hitta tillsammans sätt hur ni kan omvandla problem och dåliga situationer till lär bara situationer. Viktigt att ha koll på är; mentalt stark betyder inte att man ska agera tufft eller kaxigt! Att inte våga känna eller våga visa sina känslor är inte en styrka.

Mental styrka är att du agerar utifrån ditt bästa jag. Och man slutar inte att jobba på att bli bättre, det finns alltid utrymme för förbättring. Gör det för din skull och för att uppfostra mentalt starka barn.

1. Utveckla ditt och ditt barns sinne

Som föräldrar vet vi hur viktigt det är att barnen ska ta hand om sig och sin kropp. Hur viktigt det är med att borsta tänderna, att äta rätt, olika träningar osv. Men vi är inte lika insatta i hur viktigt det också är att träna sitt sinne.

Som jag redan har nämnt så är även vår hjärna en muskel. Som i allra högsta grad är i behov av träning. Gör det till en daglig rutin att stärka hela familjens mentala muskler. Börja med att prata om de olika fördelar som finns med mental styrka. Utför dagliga mentala övningar. Du kan variera mellan meditation, mindfulness, visualisering och positiva affirmationer. Alla dessa tekniker har olika fördelar och det är bra att ta del av alla.

Du kan om du skulle känna dig osäker börja med att ta hjälp från en coach. Det kan vara någon som har specialiserat sig på meditation eller mindfulness eller en livscoach som kan hjälpa till att få igång processen.

2. Gör det till en vana att prata om känslor

Att prata om känslor kommer inte naturligt för de flesta av oss. Anledningen till det är att vi själva inte har fått lära oss att dela med oss och prata om hur vi känner. Av någon anledning har det förr i tiden varit något av ett tabu. Någonting man inte gör, och någonting som visar på svaghet.

Självklart är det inte så, det finns inget hälsosammare än att kunna prata om vad man känner. Kunna identifiera varför man mår som man gör. Och främst av allt, känslomässig kontroll. Kontroll innebär inte att man ska trycka undan sina känslor och inte visa känslor. Utan det handlar om förmågan att kunna hantera pressande situationer med känslor som är tillräckligt flexibla för att möjliggör passande reaktioner. Och även förmågan att inte överagera eller fel agera i påfrestande förhållanden.

Det är viktigt att vi hjälper våra barn att identifiera sina känslor, både bra och dåliga känslor. De måste få komma i kontakt med vad de känner och även få möjligheten att identifiera varför de känner som de gör. Genom att få den möjligheten så lär de sig att hantera känslomässiga situationer på ett positivt sätt.

Börja med att prata om både dina och dina barns känslor. Gå djupare in på varför man känner som man gör. Prata om hur vissa känslor som t.ex. att vara arg, kan påverka vissa beslut man gör. Lär dina barn hur de i ett förebyggande syfte kan hantera sina och andras känslor på ett hälsosamt sätt.

3. Lär ditt barn att aktivt lösa sina problem

Föräldrar kan ibland agera lite väl beskyddande. Vi är snabba att hoppa in för att hjälpa våra barn och lösa deras problem. Men bistår vi dem genom att göra det? Nej, självklart inte. Hur kan våra barn lära sig att lösa problem och lita på sin egen förmåga, om vi alltid är där för att göra det åt dem?

Nästa gång du känner att du vill skydda ditt barn från något svårt. Motstå den impulsen. Uppmuntra iställlet ditt barn att själv våga ta tag i problemet. Uppmuntra hen att hitta en egen lösning. Var tydlig med att det är helt ok om man inte lyckas. Ja menar, vem lyckas med något som man gör för första gången?

Att göra misstag är en del av inlärningsprocessen. Hjälp ditt barn att förstå att man lär sig från sina misstag, och att det inte finns någon som helst anledning att må dåligt om man inte får det rätt första gången. Andra tillfällen kommer alltid fram, där man kan förfina sin problemlösningsteknik.

4. Hjälp ditt barn att utveckla sin självuppfattning

Din självkänsla är skild från din självuppfattning. Din självkänsla fokuserar på hur du känner och mår under ett specifikt tillfälle. Kanske när man har gjort något bra och är får beröm för det. Eller om man inte har lyckats på ett prov och istället för kritik för det. Då har vår självkänsla en tendens att variera från positiv till negativ. Eller hur?

Din självuppfattning är hur du faktiskt upplever dig själv. Det är allting som du gör, tänker och tror på, och din självuppfattning är mera stadig men ändå föränderlig. Och detta är faktiskt väldigt positivt. Eftersom om man har byggt upp en felaktig självbild så går det att korrigera. Din självbild och den tro du har för dig själv och dina förmågor är det som styr ditt beteende. Det som säger att ”det här kan jag”, eller ”det här kan jag inte”.

Prata med ditt barn om hens förmågor, vilka hen tycker att de är och varför hen tycker att de representerar hen. Gå vidare sedan och prata om vilka värderingar , mål och roller som hen har. Ta redan på hur dessa värdering, mål och roller har uppkommit och hur väl de stämmer överens med hur du själv upplever ditt barn.

Var medveten om att ditt barns självuppfattning kanske inte överensstämmer med din egen uppfattning. Ens självbild formas i barndomen och tonåren, då man går igenom en process för självförståelse och identitesformning. Och beroende på de erfarenheter som ditt barn har upplevt. Och beroende på hur tolkningsprocessen har hanterats, är oftast anledningen till felaktiga självuppfattningar.

Detta steg är det svåraste att jobba upp. Eftersom det finns en chans att ditt barn redan har lagt på sig felaktiga självuppfattningar. Och ni måste först rasera dessa felaktiga tolkningar först, för att kunna gå vidre och bygga upp nya fördelaktiga uppfattningar.

¨

Om du investerar lite mera tid för ditt barn. Kommer ditt barn få chansen att växa upp och bli en nöjd och lycklig människa. Och inte nog med det, ditt barn kommer i sin tur att kunna överföra den information hen fått från dig. Vidare till sina egna barn i framtiden. Och på så sätt har du bidragit till att skapa en positiv cirkel i utvecklingen inte bara av ditt barn. Men även av dina framtida barnbarn!

Lycka till. Om om du har några som helst frågor är det bara att skicka en fråga i kommentar boxen.

Andri Gerou